Bastukulturen

Bastutyper

Här vid Kukkolaforsen har vi en lång bastutradition med rötter i den finska bastukulturen. I och med vårt samarbete med Svenska Bastuakademien kan vi erbjuda en mängd olika bastutyper i närheten av den vackra forsen. Allt från gammal rökbastu till indiansk svetthydda och där emellan varma bad till vedeldad BYA-bastu. Hos oss kan du också hitta Sveriges största bastuaggregat. Det innehåller 2,6 ton sten och eldas med fördel med björkved.

Tornedalingar och bastu

För tornedalingarna är bastu något speciellt. Bastun är en viktig del av vardagslivet. Det brukar sägas att när tornedalingarna skulle etablera en ny gård så började man alltid med bastubygget. På så sätt kunde man hålla sig ren, få tid att planera och naturligtvis njuta av ångorna. Nedan kan ni se en film som är inspelad hos oss som handlar om vad bastun betyder för tornedalingen i vardagen.

Bastuns historia

Bastuns historia sträcker sig långt tillbaka i tiden och har sitt ursprung i olika delar av världen. En av de tidigaste kända formerna av bastubad härstammar från Finland, där arkeologiska fynd visar på användningen av liknande strukturer redan runt 2000 f.Kr.
Svensk bastuhistoria är rik och har djupa rötter i landets kultur och traditioner. Här i Tornedalen har bastun alltid varit en central plats för rening, socialt umgänge och avkoppling i århundraden och har nog mest präglats av finsk bastukultur. Ursprunget till bastun i Sverige går tillbaka långt i tiden, där liknande strukturer användes för värme och rening. Under medeltiden och renässansen spreds offentliga badhus över Europa, och Sverige var inget undantag. Dessa badhus var platser för sociala möten och hygien, där bastubadning blev en naturlig del av människors liv. Under 1800-talet och tidigt 1900-tal växte intresset för bastubadning ytterligare i Sverige. Många människor hade egna små bastustugor vid sina hem eller i anslutning till gården. Bastun blev en plats för familjeaktiviteter, där generationer samlades för att njuta av värmen och gemenskapen.
Under andra hälften av 1900-talet integrerades bastun i många svenska hem och fritidsanläggningar. Bastuns popularitet stärktes genom dess roll som en plats för avslappning och rekreationsaktivitet. Bastubadning blev en del av sommarstugelivet och en viktig tradition under svenska midsommarfiranden. I modern tid har svensk bastukultur utvecklats ytterligare. Traditionella vedeldade bastuar har fått sällskap av moderna varianter, inklusive infraröda bastur och bastur med olika temperaturzoner. Bastun har även fått en plats på spaanläggningar och i hälsosammanhang, där dess potentiella hälsofördelar, såsom förbättrad blodcirkulation och muskelavslappning, har lyfts fram.

– I Tornedalen har bastun alltid haft en särställning. Det var hemmets renaste, mest helgade plats. Här födde kvinnorna barn, här tvagade man sig till helgdagen, här svepte man sina döda släktingar inför den sista vilan, säger Svante Spolander från Svenska Bastuakademien. Han fortsätter; – I bastun möts de fyra elementen och kopplingen till hälsa och välmående är självklar. I Finland är bastubad vardag, med stark koppling till natur, sjöar och livskvalitet. I Kukkolaforsen jobbar vi på att utöka bastumuseet, med ännu mer historik och kunskap kring bastukulturen både i Sverige och runt om i världen, avslutar Svante Spolander.